LE CRÈATIONS DE NARISAWA*

Den 3 juni 2009.

Genialt och kreativt hos Narisawa.

En rädisa, med blast, tråd och jord. Hela härligheten ska slukas med fingrarna. Jorden är inte jord så klart, men det är en lyckad metafor som dessutom smakar gott. Sen anländer brödet, tre sorter och ett smör som får mig att le inombords. Det serveras i en liten blomkruka (bilden) och jorden är tillbaka, denna gången i form av pulveriserade svarta oliver och effekten är stor, nästan lika stor som smaken. Det här är genialt. Men då har jag inte sett nästa rätt, en respektfull bugning åt Bras och Berasategui men ändå inte; en tallrik med glaskupa och där under uppenbarar sig, när väl röken skingrats, en sallad på ingredienser från himmelen; sparris, rödlök, violer, skott, blomkål, rökt lax - jag räknar till 22 ingredienser och efter en stund känner jag att mina fötter somnat och de vaknar först när nästa rätt kommer in, en yari-ika med red pepper och en köttig fond som är spetsad med oliver och lite flytande kväve, mest för effektens skull - och helheten är underbar. Tur att min Pinot Noir bara är en armslängd bort. Den behövs. Efterrätterna är få, men bra. En sked med jordgubbe sägs dölja en liten pastill och när skeden är tömd sitter den mycket väl där, en liten mini-Läkerol med smak av viol, i gommen och även det tricket lyckas och där inne i köket står Narisawa själv och spanar ut i matsalen. Nöjd, såklart. Precis som jag. Sen kommer han ut, tar sikte på mitt bord och då passar jag på att fråga vad han håller på med när han leker sig fram mellan smaker, konsistenser och temperaturer. Och länder; framför allt mellan Frankrike, Spanien och Japan. Smakerna är markanta, vilket jag älskar. De vågar ta plats; om det så är en kasago tillagad sumi-style eller bara en liten dressing på gröna örter, de tar plats, rakryggade och malliga. Narisawa är snäll. Vi pratar en halvtimme, om japansk matlagning och om vad som krävs för att obstruera och vara obskyr, att gå sin egen väg trots att omgivningen tvivlar. Karisawa talar ett eget språk, helt unikt, åtminstone för mig och för andra foodies som alltså röstat fram hans krog till den bästa i Japan, tillochmed bäst i hela Asien. Det är omöjligt att avgöra såklart, och ganska ointressant. Men en sak är säker, nästa år har den två stjärnor, grattis i förskott!