L'AMBROISIE***

Paris, den 28 mars 2009.

Uppnäst och nedvärderande på L'Ambroisie.

Inåtvänd. Frånvänd. Svårtillgänglig. På Place des Vosges ligger den, L'Ambroisie som vill leva en undanskymd tillvaro. Och du får forcera in genom dörren, agera beslutsamt, för de vill tydligen inte ha några gäster här, inte några från utanför Frankrike åtminstone, de ställer sig som en mur i entrén, kostymfolket och frågar tre gånger; reservation, reservation, reservation? Bara fransk meny. Jag beställer in en halvflaska Chassange Montrachet från Leflaive för att döva min ångest att sitta och uppta en plats på denna uppnästa finkrog. Två sorters bröd, ett mörkt och ett ljust. En sorts smör. En amuse som inte smakar något what so ever men han som sätter den framför mig på mitt bord säger att det är en velouté med lite scampi och tryffel men det smakar bara sur grädde. Det blir nästan komiskt, alltihop. Svarta kostymer. Stela leenden. Som att sitta på ett museum och äta inför publik. Varför gör man så här? Nästa rätt är langoustines med currysås och med ett sesamflarn som blir alldeles för burdus och framfusig, sesam, sesam, sesam! Sen en klassiker, som rekommenderas av köket, en seabass med kronärtskocka och sås på tryffel (bilden) som onekligen ser vacker ut, men som smakar.....ja...knappt någonting. Såsen har sina företräden, ett djup som tilltalar och en fin tanke om att lyckas utan grädde och smör, men, nej. På slutet hämtar man sig lite, framför allt med en pigg dessert med rabarber och jordgubbar (för tredje gången på lika många dagar!) och en generös bjudtallrik med små godsaker. Till detta, en finfin Ramos Pinto från 1995 men att den är god är liksom inte krogens förtjänst. Det här är inget ställe du går till för att ha trevligt. Det är stela leenden och tråkig mat. Varför vill Guide Michelin belöna restauranger med så många brister och med så litet intresse för att få gästerna att känna sig välkomna? Jag kan inte komma på en enda anledning till att besöka L'Ambroisie, faktiskt inte en enda. Maten? Nejnej. Värmen? Absolut inte. Miljön? Nej, det är billigare att besöka ett museum. Människorna? Nix, ett vaxkabinett är roligare. Nytänkandet? Nej, nej, nej, nej, nej.