torsdag 30 juli 2009

CARME RUSCALLEDA SANT PAU***

Sant Pol de Mar, den 29 juli 2009.
Stjärna 98, 99 och 100 anmäler sig.
Höga förväntningar är inte alltid det bästa. När jag backar in hyrbilen på den minimala parkeringen i Sant Pol de Mar och sedan träder in i matsalen hos Carme Ruscalleda, pirrar det i magen. Måtte det här bli bra. Först en micro-menú de apertivo; fyra ammisar och jag hinner bara äta två innan jag känner hur det kommer att sluta. Nästa rätt; Caviar från Rio Frio, Granada, drygt 30 gram, utan konserveringsmedel, fantastiskt god och till detta; hemgjord pasta som får simma i grädde och krönas av en äggula som efter första gaffelsticket blandar sig med de övriga ingredienserna. Ljuvligt, sinnrikt, nästan provocerande enkelt. Fortsättningen är lika bra, men det tar vi inte nu, det blir för omfattande och jag är inte säker på att jag kan hålla tillbaka alla superlativ. Avslutningen - 10 divertimientos de pasteleria - avnjuter vi ute i trädgården runt midnatt med insyn i såväl kök som matsal. Det här blir en oförglömlig kväll. Maten är den främsta anledningen såklart, men jag måste säga att det var länge sedan jag upplevde en så vänlig och varm service. Det här håller hela vägen; från det första bienvenido till det sista adios. Och det är jag evigt tacksam för. 

3 kommentarer:

Blogger Lars sa...

Hello Mr 100!

Grattis till bedriften och GOD fortsatt lycka.

Jag har varit kluven till Sant Pau då man hör så gott om det men bilderna på maten är alltid svårtolkade;)

Skulle du rekommendera att besöka Sant Pau filialen i Tokyo eller ska man hellre satsa på P.G eller Lósier?
Måste säga att jag inte blir speciellt laddad när man ser bilderna från div. bloggar på dessa(framförallt P.G ) då det ser så överdrivet klassiskt ut. Jag tänkte ringa Lósier och kolla men hur ser du på saken?? Var det roligt eller bara gott? Inte för att det är dumt men skulle vara roligt med lite twist.....

1 augusti 2009 kl. 01:26  
Blogger Pelle B sa...

Lars; L'Osier är absolut att föredra, på alla sätt. Sant Pau besökte jag, utan att äta. P.G åt jag middag på. L'Osier är relativt traditionellt dock; roligast och mest spännande är Les Créations de Narisawa.

1 augusti 2009 kl. 08:31  
Anonymous Anonym sa...

Jag åkte också dit med en viss oro i magen, men den hade orsakats av Can Fabes, blir det inte roligare än så här att äta trestjärnigt?

Men det blev det ju! Oerhört vacker, smakrik och välbalanserad mat i en väldigt trevlig atmosfär. Jag kommer tillbaka!

7 augusti 2009 kl. 03:32  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

<< Startsida