LLUCANÈS*

Barcelona, den 4 augusti 2009.

Det blev 25 stjärnor i Spanien; de svagaste åt jag i Barcelona.

Sista stjärnan, i en saluhall i Barceloneta, egentligen en helt underbar lokal; luftig, ljus, modern, vänlig. Det här är en restaurang som öppnade i en by som heter Prat de Llucanès, de fick sin stjärna, allt gick bra, men drömmen om Barcelona hägrade och tillslut flyttade man dit. Stjärnan fick följa med. Tydligen. Och jag förstår ingenting. Visst är det här en bra krog, sympatisk och nästan lite charmigt tafatt. Vet inte riktigt om Guide Michelin verkligen varit här. Det känns konstigt. På bilden ser du den bästa rätten; efter tre amissar och en förrätt som var en smakfattig consommé på kyckling, tryffel. spenat och lite andra grönsaker. Det står att det ska vara en surf&turf-anrättning med hur mycket jag än leter efter turf-inslaget, så hittar jag det inte. En seabass ser jag däremot, på vitlök, potatispuré, kantareller och ett lila chips. Det smakar bra. Efterrätten ska vara en tarte tatin med den smakar mest smördeg och kanel. Llucanés ska givetvis inte ha en stjärna för sin mat; visst kanske jag har blivit lite kräsen efter 25 stjärnor i Spanien de senaste 14 dagarna, men jag tycker att det krävs mycket, mycket mer för att belönas med en åtråvärd stjärna i Guide Michelin, betydligt mer än vad sympatiska Llcuanès i Barcelona lyckas prestera.